Jonathan Johansson First War
Minnena ljuger men dom sjunker ändå fram
Dom va tolv mot oss fyra och dom strippa oss på allt
Va vill du veta allting är dimma och allting är sant
Månen hängde vit över Triangeln
Vi satt blodiga på sista bussen utan skor och hatade
Va vill du veta allting är dimma och allting är sant, nästan
Och Satan va på riktigt i spegeln redan då
Jag slet av mig konfirmationskorset
Och raka av mig halva mitt hår
Samma vecka som massakrerna i Srebrenica
Eller va det första gången NATO börja bomba
Skrev ett arbete om det, fick en stark 3:a
På samma skola som min bror och Peter Mangs
NWA, Bordellmamman och Burzum på samma blandband
På högsta volym
I en lägenhet i Kroksbäck, Norrbäcksgatan, åttonde våningen
Varje helg idioter i en ring i köket
Runda bordet och vi svor vår egen ed
Lita aldrig på någon som inte är påväg ner
Det va ingen pose
Det va fyra öppna sår
Fyll det svarta hålet, snabbt, hårt
Men tårarna när Bono tystna
Och Pavarotti sjöng
Högsta tonerna i Miss Sarajevo
Det vackraste jag nånsin hört
20 år senare tillbaka, det va samma igår
Jag satt och bölade ner i en Sofiero
Och samma muskel slår
Så gräv ner och bakåt
Det kommer aldrig räcka
Ett skott, en revolver, en gnista, en brand
Och hundra år Europa
Tänker på Gavrilo Princip, hjälte eller seklets största katastrof
Läs baklänges, Mefistofeles horoskop