Kjell Hoglund Balladen Om Den Heliga Jeanne D'Arc
Våren hade kommit 1429
Vintern hade varit lång
Frankrike låg våldtaget, blödande och tyst
Och engelsmännen stod vid Orléans
Allt tycktes förlorat, ingen visste råd
I krig kan det inte väntas någon pardon
Engelsmännen slogs som djävlar och gav aldrig nåd
Det som återstod var kapitulation
Men en flicka var på väg till sin länsherres slott
Hon hade talat med sin Gud och hade förstått
Att den fege blev modig och den svage blev stark
Under ledning av den heliga Jeanne d'Arc
Frankrike var ockuperat, allt hopp var ute
Att förneka det var inte lönt
Engelsmännen hade segrat, Frankrike var deras
Och kung Karl hade inte blivit krönt
Han hade gömt sej undan i Chinon
Ung och oerfaren som han var
Men det var också jungfrun av Orléans
Ändå skötte hon sej bättre än en karl
Jag minns det som det var igår
Hon var inte mer än sjutton år
Och den fege blev modig och den svage blev stark
Under ledning av den heliga Jeanne d'Arc
Klädd som en soldat, genom fiendens linjer
Red hon med en handfull män längs floden Loire
Strax intill Orléans låg den franska hären
Slagen och utan stridslust kvar
Fransmännens enda och sista möjlighet
Var att segla uppför och över floden
Och därigenom falla sin fiende i ryggen
Bara segervilja kunde göra återstoden
Men motvinden hindrade en övergång
Då kom Jeanne d'Arc och vinden vände om vid Orléans
För den fege blev modig och den svage blev stark
Under ledning av den heliga Jeanne d'Arc
Jeanne ledde fransmännen i segerrika slag
Engelsmännen sa hon var en häxa
Och märklagt var det hur hon för varje dag
Fick folkets förhoppningar att växa
Hon krönte själv den unge Karl till kung
Hon ville ha ett land och en kung under Gud
Adelsmannen hotades till makt och penningpung
Och kände kalla kårar krypa tätt under sin hud
Om dom feodala länen skulle kunna existera
Så kunde inte franska adeln längre acceptera
Att den fege blev modig och den svage blev stark
Under ledning av den heliga Jeanne d'Arc
Det var med oblida ögon som katolska kyrkan såg
Hur hon krävde frihet för den enskilda personen
Att vandra sina vägar efter egen håg
Oavsett kyrkan eller tronen
Den fria personlighetens rättvisa protest
Mot länsherrar och präster och utländskt förtryck är
Att göra det man själv finner riktigast och bäst
Och ända fram till kättarbålet veta vad man tycker
Sådan är livsfarligt för dom som styr och ställer
Tänk om alla gjorde som Jeanne d'Arc när det gäller
Om den fege blev modig och den svage blev stark
Tillsammans med den heliga Jeanne d'Arc
Jeanne blev alltför farlig för riktiga män
För kung och militär, för adeln och påven
Hon fångades av en engelsmännen och stod utan vän
Bara snikna egoister gick med håven
Hon dömdes som kättare av inkvisitionen
Hon hade följt sin vilja, hon hade kämpat väl
Nu brändes hon på bålet, men inte visionen
Hon dog, men inte som en träl
Hennes exempel lever länge än
Och kommer hon tillbaka blir hon säkert bränd igen
För den fege blir modig och den svage blir stark
Tillsammans med den heliga Jeanne d'Arc
Idag när medeltidens feodala furstar
Förvandlat sej till penningens magnater
Och hela tredje världen hungrar och törstar
Och skövlas av utländska soldater
Och när katolska kyrkans globala girighet
Efterträtts av multinationella företag
Och allt är till salu, inklusive ärlighet
Då samlar åter Jeanne sina trupper till slag
Se dej omkring - Jeanne d'Arc finns överallt
Hon brändes på bål, men hon lever tusenfallt
Den fege ska bli modig och den svage ska bli stark
Tillsammans med den heliga Jeanne d'Arc